Checklista Kiruna

Hos turistbyrån i Kiruna fick vi en tjock fin tidning med en massa turisttips. Det är bra, för i sällskap med infödingar så blir det inte så mycket sett alla gånger. Ni vet, man ska runt i byar och stugor och umgås och dricka kaffe och höra vad som hänt sen sist. Invänta att svågern kokar palt och ta det lugnt.

Det fanns dock en checklista i tidningen, som nu ska gås igenom!

Esrange; ni vet satellit och raketbasen, jag har varit utanför iaf. Ibland kan man komma in på guidade turer, men det känns inte som ett akut måste för mej.
Stationen ligger rakt ut i skogen, “in the middle of nowhere”, fast, somewhere är det ju ändå förstås.

Besöksgruvan, Infomine; Dit har jag velat komma i många år. I år bestämde jag mej för att nu blir det av. Och vips hakade en svägerska på. Att åka 540 meter ner under Kirunavaaras topp, det var häftigt. Det betyder ca 310 meter under markplan. Man åker buss, 3½ km på vindlande gångar. Och man åker inte vilse, för det finns 80 mil väg därnere! Fast, man får ju inte köra själv, så det är ingen fara.
Gruvbrytningen pågår mer än ytterligare 500 meter under där besökare får vistas. Urhäftigt!

Icehotels sommarutställning; Vi brukar alltid kolla ishotellet när vi är uppe och det är säsong, det är en otrolig konstupplevelse och naturupplevelse.
I augusti kan man gå in i ett gigantiskt fryshus och klappa isblock, tillräckligt många ligger på lager för att bygga två normala ishotell! De här blocken ska skickas till Ice-bar i Tokyo, Milano och New York bla. Eller bli till konst i kommande hotell. Märklig känsla att stå där i minusgrader och tänka “för en vecka sen var jag i Milano och svettades, tänk om jag vetat om Ice-bar då!” och “ååå vad skönt, knottbetten har inte kliat sen vi gick in här”.

Nutti Sami Siida; en anläggning som visar renskötsel och samiskt liv, ligger preis bredvid kyrkan i Jukkasjärvi.

Abisko Nationalpark;

Silverfallet; En nyhet för mej i år. Det krävdes ganska tufft klättrande, och med mina asfaltsskor så blev det jobbig tnär underlaget rullade iväg med mej.
En stark naturupplevelse vid kanten av Torneträsk.

Lapporten; syns i bakgrunden av bilden ovan!

Dagsutflykt till Narvik; Ja, det har vi gjort många gånger.

Toppbestigning Kebenekaise; det har jag kvar att göra. Svägerksan som gått där nyligen säger att stigarna är alldels upptrampade och svåra att gå. Jag är ingen van vandrare i backig terräng, så om jag ska upp så kommer jag att kosta på mej en uppstigning med helikopter och på så sätt också få lite vyer!

-

Sen tar listan slut.
Jag tycker att det fattas en massa. En annan gång kanske jag skriver en egen checklista.